En gång var jag lycklig i Skottland,
det var nånstans bland bergen i Glencoe.
Jag var på väg mot Balmoral Castle,
jag skulle se på drottningens chateau.
Jag var så fri och lycklig i Skottland,
jag minns den tiden som den var igår;
När jag var på väg mot Balmoral Castle
och skulle se på drottningens chateau.
.
Jag reste med en kvinna i Skottland,
jag hade aldrig älskat nån som då;
Jag älskade av hela mitt hjärta,
långt mera än jag nånsin hann förstå.
Hon var så fri och lycklig i Skottland,
hon minns den tiden som den var i går;
När vi var på väg mot Balmoral Castle
och skulle se på drottningens chateau.
.
Tiden i Skottland är borta, är borta;
Och kvinnan försvann ur mitt liv.
.
Jag glömmer kanske tiden i Skottland.
Jag glömmer kanske bergen i Glencoe.
Jag glömmer kanske Balmoral Castle,
jag glömmer kanske drottningens chateau;
Men jag glömmer aldrig dom jag har älskat,
jag glömmer aldrig dom jag hållit av;
Hon skänkte mej en del av sitt hjärta,
det bär jag med mej alla mina dar!
.
Skiva: Don Quixote (1988), tekst och musik: Björn Afzelius
.
En liten betraktelse över vad som återstår, när glömskan filtrerat bort de mindre viktiga intrycken från en resa med en nära vän.