Kom kättare, kom syndare,
med svagheter och fel,
men som ändå vågar stå för vad ni är.
Jag biktar mej för er i natt,
jag söker mej till er.
Jag vill alltid våga säja vad jag ser.
Jag är en man med brister
men jag söker sanningen.
Och det är mer än man kan säj' om hymlarna.
Så när bomberna faller
över Palestinas barn,
i tältlägren i södra Libanon,
då står jag mitt i kyrkan
och frågar hycklarna
vem Dom Utvalda skall bränna nästa gång.
.
Kom säj mej nåt om skökorna
som alla trampar ner,
men som bara tar betalt för vad dom ger.
Och vad tycks om moralisterna
som skryter med sin dygd,
och själva lägger sej för ställning och manér?
Ska slinkan gå med näsan
i backen i sin skam?
Det finns ju värre slampor än hon känner till.
Ja, en förfinad socetetsmadame
är ett kostsamt värmekrus
för hon förväntar sej ett drönarliv i lyx.
Och när glöden har falnat,
och basarerna tar vid,
får försörjarn gå till horan för en kyss.
.
Kom se på journalisterna,
på samhällsgisslarna;
Många av dom plottrar bort sin möjlighet.
Ja, vad får jag för pultronerna
som fläckar spalterna
med byskvaller och annan harmlöshet?
Vars enda ambitioner
är en byline och en lön
och ett stambord där Det Vackra Folket finns
medan andra bryter ryggen
i jakt på sanningar
som skrämmer skiten ur en livrädd redaktion.
Ja, till dom sista vill jag säga,
innan tystnaden tar vid:
Vi behöver folk som fattar sin mission!
.
Kom se dom gamla vännerna
som börjat tackla av
inför tidens tjat om "opolitiskhet"
Ja, det är möjligt det är inne nu
med kramvänliga ord,
med mjukisar och "objektivitet"
Men hur ska en sleten gruvarbetare
satsa på "livskvalitet"?
Hur ska en ensam mor "förverkliga sej själv"?
Nej, politik är inget mode,
ingen "ball och trendig grej"
För dom flesta är det en livsnödvändighet.
Och dom fjäntar som kan unna sej
att "satsa på sej själv"
dem ger väl fan i resten av vår mänsklighet!
.
Kom ni som ockuperar
fabriker och kontor
när dom sliter själva brödet ur er hand.
Och kom ni som vågar fjättra er
langs järnvägsrälsarna,
för att stoppa Hormoslyrbesprutarna.
Kom ni som demonstrerar
för nedrustning och fred.
Kom ni som slåss för daghemsplatserna.
Och kom ni som orkar kämpa
för dom som ska ta vid
i en tid då man är rädd att skaffa barn.
Ja, till er vill jag säja:
Denne sången är till er!
För ni är dom enda hjältarna vi har!
.
Skiva: Innan tystnaden (1982), tekst och musik: Björn Afzelius
.
När Israel invaderade Libanon 1982 blev jag så ursinnig att jag rusade in på mitt arbetsrum och skrev första versen. Av bara farten lät jag så en rad andra företeelser får en släng av sleven.
